22 januari, 2010

Man måste ha nerver av stål ;-)

Ja visst är dom vackra tillsammans dessa två glada trevliga hundar? Nu håller vi tummarna hårt att vi får se några små svansviftandes kopior om ca två månader!

Det blir inte alltid som man planerat eller rättare sagt det blir aldrig som man planerar när det gäller hundar och parningar. Bombis löp kom igång lite tidigare än vad jag hoppats på och efter lite vånda så bestämde jag mig för att para med Miro då han strax fyller 11år och inte blir yngre med åren tyvärr. Glad i hågen åker jag till dalarna och snälla Kesti tar han om min ögonsten, (som håller hela familjen vaken första natten då hon saknar sin matte, (tror matte i alla fall..) ;-)
Men tji fick vi, för det där lilla sista ville sig inte, och jag tar med mig hundarna till en duktig erfaren kennel men där undrar mest Miro vart hans matte är någonstans. Ja hem och sov och sedan står sista chansen till Ann-Sofie Lagerstedt på SLU som i alla fall genomförde en insemination igår och nu sussar både Miro och Bombi skönt efter att ha åkt bil i många timmar tillsammans och varit iväg på äventyr i flera dagar.

Ett stort tack till mina otroligt tåliga arbetskamrater som bara såg mig på morgonen och sedan Hej hej måste iväg nu! Dessutom två dagar i rad! På hur många arbetsplatser skulle man gå med på det? Dom är bara BÄST! :-)

Nu längtar jag efter en lååång och härlig helg och jag antar att Kesti med familj behöver det samma! :-)

Nyhetsarkiv